Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide)

Antagen i Paris av FN:s generalförsamling den 9 december 1948.
Trädde i kraft den 12 januari 195
Sverige ratificerade den 27 maj 1952 (SÖ 1952:64) och konventionen trädde i kraft för Sverige den 25 augusti 1952
Den 31 december 1999 hade 130 stater ratificerat konventionen.

List of parties to the Convention (UN Treaty database), Nations that are NOT party to the Convention (this website)

De fördragsslutande parterna,

Som tagit under övervägande den förklaring, som Förenta Nationernas generalförsamling antog genom sin resolution 96 (I) den 11 december 1946 av innehåll, att folkmord är ett brott enligt folkrätten, strider mot Förenta Nationernas anda och syftemål samt fördömes av den civiliserade världen;

som fastställa, att folkmord i all historisk tid har tillfogat mänskligheten stora förluster;

och som äro övertygande om att mellanfolkligt samarbete är nödvändigt för att befria mänskligheten från en så avskyvärd hemsökelse;

överenskomma härmed följande:

Artikel I: De fördragsslutande parterna bekräfta, att folkmord, vare sig det förövas i fredstid eller i krigstid, är ett brott enligt folkrätten, vilket det förplikta sig att förebygga och bestraffa.

Artikel II: I denna konvention förstås med folkmord envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,

(a) att döda medlemmar av gruppen;
(b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada; 
(c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;
(d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;
(e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Artikel III: Följande gärningar skola vara straffbara:

(a) folkmord;
(b) stämpling till folkmord;
(c) omedelbar och offentlig uppmaning till folkmord;
(d) försök till folkmord;
(e) delaktighet i folkmord.

Artikel IV: Personer, som göra sig skyldiga till folkmord eller annan i artikel III uppräknad gärning, skola bestraffas, vare sig de äro grundlagsenligt ansvariga styresmän, ämbets- och tjänstemän eller enskilda personer.

Artikel V: De fördragsslutande parterna förplikta sig att i överensstämmelse med vars och ens grundlag genomföra den lagstiftning som erfordras för att möjliggöra en tillämpning av denna konventions bestämmelser, och i synnerhet att stadga verksamma stragg, som skola drabba personer, vilka göra sig skyldiga till folkmord eller i andra i artikel III uppräknade gärningar.

Artikel VI: Personer, som anklagas för folkmord eller annan i artikel III uppräknad gärning, skola lagföras vid behörig domstol i den stat på vars område gärningen begåtts, eller vid den internationella straffdomstol som må vara behörig i förhållande till de av denna konventions parter vilka erkänna dess domsrätt.

Artikel VII: Folkmord och i övriga i artikel III uppräknade gärningar skola icke betraktas såsom politiska brott, när fråga uppkommer om utlämning. De fördragsslutande parterna förplikta sig att i hithörande fall medgiva utlämning i överensstämmelse med sina gällande lagar och traktater.

Artikel VIII: Envar fördragsslutande part äger hemställa till vederbörande organ inom Förenta Nationerna att vidtaga sådana åtgärder enligt Förenta Nationernas stadga, som dessa organ anse ägnade att förebygga och undertrycka gärningar, innefattande folkmord eller någon av övriga i artikel III uppräknade gärningar.

Artikel IX: Tvister mellan de fördragsslutande parterna angående tolkningen, tillämpningen eller uppfyllandet av denna konvention, däri inbegripet tvister, som angår en stats ansvarigheter för folkmord eller annan i artikel 3 uppräknad gärning, skola hänskjutas till Internationella domstolen, där någon av de tvistande parterna så fordrar.

Artikel X: Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall dagtecknas den 9 december 1948.

Artikel XI: Denna konvention skall intill den 31 december 1949 vara öppen för under tecknande för envar medlem av Förenta Nationerna och för envar icke medlemsstat, till vilken generalförsamlingen har riktat inbjudan att underteckna.

Konventionen skall ratificeras, och ratifikationsinstrumenten skola deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

Efter den 1 januari 1950 kan denna konvention tillträdas av envar medlem av Förenta Nationerna och av envar icke-medlemsstat, som mottagit inbjudan därtill enligt ovan sagts.

Tillträdesinstrumenten skola deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

Artikel XII: Envar fördragsslutande part äger när som helst genom ett till Förenta Nationernas generalsekreterare riktat tillkännagivande utsträcka denna konventions tillämplighet till alla eller några av de områden för vilkas förbindelser med främmande makter den fördragsslutande parten är ansvarig.

Artikel XIII: Generalsekreteraren skall å den dag, då de första tjugo ratifikations- eller tillträdesinstrumenten ha deponerats, upprätta ett protokoll häröver och översända ett exemplar därav till envar medlem av Förenta Nationerna och till envar av de icke-medlemsstater som avses i artikel XI.

Denna konvention skall träda i kraft nittio dagar efter dagen för deponerandet av det tjugonde ratifikations- eller tillträdesinstrumentet. Ratifikation eller tillträde, som äger rum efter sistnämnda dag, skall träda i kraft nittio dagar efter deponerandet av ratifikations- eller tillträdesinstrumentet.

Artikel XIV: Denna konvention skall förbliva i kraft under en tidrymd av tio år från dagen från dess ikraftträdande.

Den skall därefter förbliva i kraft under en tidrymd av fem år i sänder för de fördragsslutande parter som icke ha uppsagt densamma minst sex månader före den löpande periodens utgång.

Uppsägningen skall verkställas genom skriftligt tillkännagivande till Förenta Nationernas generalsekreterare.

Artikel XV: Därest till följd av uppsägningar antalet parter i denna konvention skulle nedgå under sexton, skall konventionen upphöra att gälla från och med den tidpunkt, då den senaste av dessa uppsägningar fick giltig verkan.

Artikel XVI: Hemställan om ändringar av denna konvention kan göras när som helst av envar fördragsslutande part i form av skriftligen tillkännagivande till generalsekreteraren.

Generalförsamlingen skall avgöra, vilka åtgärder som eventuellt skola vidtaga i anledning av en sådan hemställan.

Artikel XVII: Förenta Nationernas generalsekreterare skall underrätta alla Förenta Nationernas medlemmar och de icke-medlemsstater, som avses i artikel XI om följande:

(a) underskrifter, ratifikationer och tillträdesanmälningar, som mottagits enligt artikel XI;
( b) tillkännagivanden, som mottagit enligt artikel XII;
( c) den dag, å vilken denna konvention träder i kraft enlig artikel XIII;
(d) uppsägningar, som mottagits enlig artikel XIV:
(e) konventionens urkraftträdande enligt artikel XV;
(f) tillkännagivanden, som mottagits enligt artikel XVI.

Artikel XVIII: Originalexemplaret av denna konvention skall deponera i Förenta Nationernas arkiv. Bestyrkta avskrifter av konventionen skall översändas till alla Förenta Nationernas medlemmar och till de icke-medlemsstater, som avses i artikel XI.

Artikel XIX: Denna konvention skall inregistreras av Förenta Nationernas generalsekreterare vid den tidpunkt, då den träder i kraft.

Konventionssamling i mänskliga rättigheter och humanitär rätt, sammanställd av Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. Uppl. 1. Stockholm : Norstedts juridik, c1997.